Den här videon är en helt egen produktion! Från val av tema, till originalmusik, text och video – allt av och med Kvartetten DEO. Låten var på många sätt ett riktigt lagarbete och det krävdes, i perfekt samklang med låttemat, en hel del energi för att den skulle få sin slutgiltiga form. Synopsis, slasktext, komposition och minutiös bearbetning av texten blev vår melodi och våra relationer sattes på hårda prov. Relationer mår i och för sig bra av lite spänning i vardagen, och det gäller inte minst den av-och-på relation som skildras i låten.

Videon är mestadels inspelad i hemmiljö men också i en solcellspark! Solen lyste dock mest med sin frånvaro under inspelningsdagen i januari, och kupevärmaren gick på högvarv när kameran skulle riggas om i Caddyns baksäte. På grund av olycklig casting hamnade vår främste kameraman dessutom alltid framför kameran – opraktiskt. Men kul var det och kul blev det, tycker vi!

För det här videoprojektet beslutade vi att återvinna en gammal låt, passande nog en låt med en text om återvinning. Originalmusiken var däremot för en gångs skull inte alls återvunnen utan skriven av Neo! Låten skrevs ursprungligen för ett engångsgig under Göteborg Kulturkalas 2012 men textens tema visade sig vara riktigt hållbart: återvinn ditt skräp så det finns råmaterial att göra nya prylar av som du sen kan konsumera billigt! Logiskt.

Videon spelades in i en container i Bohus. I dealen ingick ett kök. Kärrdalens grannar bidrog med både badkar och skottkärra. För en gångs skull består videon helt av filmat material, undantaget animationen i början. Batterietiketterna blev orimligt roliga givet deras läsbarhet i videon. Som brukligt var det en övning i samarbete under tidspress. Hur många ingenjörer behövs för att slänga ett badkar i en container på rätt sätt? Svar: Tre, och en arkitekt.

Det här är ett stycke samhällssatir utifrån en stackars bilägares perspektiv. Det är inte lätt att göra rätt i drivmedelsdjungeln, det som var rätt igår kan vara fel imorgon. Videon hämtar inspiration från carpool karaoke, nyhetsprogram och fordonsreklam.

Vår ambition var att jobba med en stor del filmat material och minimera postproduktionen. Cinematografiskt satsade vi här på att jobba mer med klipp, slow motion och roliga tekniska hjälpmedel som kranar och stabilisatorer. Vi tog med denna video också äntligen steget till 4K-upplösning!

Inspelningen var full av roliga händelser, men det mest minnesvärda är nog ändå hur vi i snigelfart bogserade hem den lånade gamla skrotbilen hela vägen från Kållered till Hisingen efter motorhaveri på E6. En övning i samarbete under inverkan av trötthet och stress, som hämtad från en teambuildingworkshop!

Här är idén att ställa vacker och idyllisk musik i kontrast till ett gradvis ökande dramatiskt innehåll i text och bild. En händelsekedja som likt fjärilseffekten fortplantas och eskalerar till total apokalyps.

Textens innehåll innebar en del utmaningar vad gäller gestaltningen i bild givet att vår budget inte kunde innehålla exploderande tankbilar. Vi var också sugna på ett “enklare” projekt med färre inspelningsplatser än i vår tidigare video Lånekarusellen. Vi beslöt oss därför av någon outgrundlig anledning att spela in videon i fyra olika delar där varje del hade sitt unika filmtekniska fokus. Film på location, stop-motion i miniatyrmodell, film i studiomiljö och i slutet helt datorgenererade rymdbilder. Detta visade sig bli en felkalkylering av enorma proportioner. Låt oss säga att det är tur att tiden står stilla i ett svart hål, annars hade vi aldrig blivit klara.

Det svarta hålet utformades ihop med astrofysiker från Chalmers för att återge det så korrekt som möjligt. När den första bilden på ett svart hål togs av Event Horizon Telescope 2019 visade det sig att vi faktiskt lyckats rätt bra!

Våra texter tenderar att pendla mellan trams och samhällssatir och här slår pendeln över mot det senare. I videon får vi följa Per som gör bostadskarriär i raketfart men sagan slutar i förskräckelse (för Per i alla fall). Inspelningen av videon fick oss att prova på nya tekniska grepp som denna gång inkluderade både kamerastabilisator och fler klipp med visuella effekter.

Scenerna är inspelade på flera olika platser i Göteborg, allt från ett dass på Hisingen till Posthotellets pool. Barnen på lekplatsen vid Kvillebäcken blev förvånade när vi lånade deras karusell för ett av våra “häftigare” stunts. Dessutom fick den minst sportintresserade i kvartetten genomlida både en allsvensk match på Nygamla Ullevi och ett travlopp på Åby travbana för att fånga någon sekunds film som passade till orden “masspsykosen” respektive “travet”. Ett hästjobb minst sagt.

Vår enda riktiga cover-video har en lång historia. Arrangemanget kom passande till under en enda kvälls inspiration men tog väsentligt längre tid att repa in. Låten i sig är en orgie i tonartsbyten, falsett och smaskig virveltrumma. Visst blir man glad av en 80-talsballad!

Inför Alla hjärtans dag 2016 kom vi på att det vore roligt att göra en interaktiv videoupplevelse och satte igång med att bygga fysikmotor, grafik och webinterface. Resultatet finns på love.deo.se och blev även godkänt som ett Chrome Experiment. Själva videon gjordes sedan som ett lite mer tillgängligt alternativ till den interaktiva versionen.

I den här videon försöker vi gestalta känslan i de olika vårsångerna i medleyt genom överdrivet stereotypiska inspelningsplatser och uttryck. En oväntat stor del av inspelningen gick åt till att vänta på moln som skulle flytta sig och ett stupnära bildkränkande träd kortades med fara för eget liv inför tagningarna av “O, hur härligt majsol ler”.

I ett ögonblick av hybris och desperation beslöt vi oss också för att gå all in uti vår hage. En del obekväm arbetstid gick sedan åt till att pixellera bort känsliga detaljer i postproduktionen.

Vår första video med en mer berättande text blev också första gången vi tog oss an utmaningen att själva återge händelserna på bild. I den här videon började vi inse hur roligt det kan vara att ha rekvisita, olika kostymer och flera olika inspelningsplatser, men även hur mycket extra tid det innebär i transport och riggning. Med kameraåkningar in i greenscreen och animerade detaljer i bild började vi också växla upp lite vad gäller filmteknik och postproduktion.

Vi var hela tiden lite oroliga för att ironin i de gubbiga, illasittande statstjänstemannamässiga skjortorna inte skulle gå fram och det är vi fortfarande.

Till den här videon förberedde vi ett gediget inspelningsschema och övade in en specialgjord danskoreografi. Provfilmning i kundvagn med musik i halvtempo utfördes på ICA Maxi och visade sig bli ett fungerande proof of concept. Tavlor inhandlades på second hand, men inte för konstens skull utan för ramarna till bildspelet under ordstormen i sticket. Skumgummifodrade bomullsoveraller från kalla kriget inhandlades på ett överskottslager.

Under en hektisk dag på Gekås Ullared, där vi var först in och sist ut, spelades nästan allt material in. När inspelningsschemat redan hade börjat kapsejsa lyckades vi utlösa en säkring på lampavdelningen. Sista timmen resulterade i ett svårslaget DEO-rekord i antal filmade minuter per timme.

Själva låten var en utmaning på många nivåer att lära sig, inte minst rytmiskt. Till sticket bidrog vi demokratiskt med 16 ord var.

Vår första video, vår minst avancerade video och (något nedslående) vår hittills största succé! Under några galna veckor under 2012 spred sig vår video över Sverige och Norge snabbare än corona, i perfekt symbios med Petter Northugs karriärtopp och ordkriget mellan de norska och svenska skidåkarna. Till framgången bidrog nog det faktum att ironin i hyllningssången, som uppskattades av svenskarna, tycks ha gått norrmännen helt förbi.

I spåren av vår succé fick vi både medverka i norsk TV och sjunga på Holmenkollens skidstadion inför en extatisk publik.

Själva videon spelades in framför ett grönt lakan i en enrumslägenhet i Göteborg och det mest avancerade regimomentet var att lyckas vrida huvudet på rätt taktslag.